Just nu är det lite off och allt känns lite tungt...Motivationen till att gå till jobbet idag va i stort sett noll. Tur man har någon inre kraft som driver...Igår fick jag ett chock artat besked. Vid fem i fyra (vi slutar fyra på tisdagar) gick våran rektor ut med att han tänker gå tillbaka till sin tjänst till hösten. Det är ju hans tjänst som jag har nu...

Jag är bara anställd till sommaren så det var liksom inte det, men att bli överraskad så som jag blev igår kändes väldigt tungt. Det innebär ju att jag är arbetslös till hösten :S Inte precis vad jag hoppades på, men vad gör man. Ingenting.

Mådde ganska dåligt igårkväll eftersom jag blev så överrumplad, han kunde väl pratat med mig först, så jag varit lite förbereddd. Många som frågade mig igår vad som händer med mig nu...Jag hade ju ingen aning, jag visste ju lika lite som alla andra. Fast han insåg nog sitt misstag, för idag på morgonen kom han upp och sa att vi nog behövde pratas vid lite...Jag höll med. Vi pratade lite om läget och han bad om ursäkt för att han inte pratat med mig först, vilket gjorde det lite lättare...

Men hur gör man för att fortsätta att jobba i samma tempo som innan det vill säga 110% Jag är ju inte speciellt sugen på det. Jag får ju ändå inte vara kvar :S

Han talade dock om att han är väldigt nöjd med det jobb jag gör och att det är ett tungt lass jag drar men att jag gör det jätte bra. =)